Guide
Vad betyder egentligen 8 m/s?
Vindprognoser anges i meter per sekund, men siffran säger sällan något förrän du sett vad den gör med omgivningen. Här är hela skalan i klartext.
Meter per sekund är det mått SMHI och de flesta nordiska väderleverantörer använder. Det beskriver hur långt en luftpartikel förflyttar sig på en sekund. 10 m/s betyder alltså att luften rör sig 36 kilometer i timmen – ungefär som att sticka ut handen genom bilrutan i tätortsfart. Problemet är att kroppen inte upplever vind linjärt: vindens kraft mot en yta växer med kvadraten på hastigheten. Dubbelt så hög vindhastighet ger fyra gånger så hårt tryck. Det är därför steget från 8 till 16 m/s känns så mycket större än steget från 2 till 4.
Medelvind och byvind är två olika saker
En prognos på 9 m/s syftar nästan alltid på medelvinden över tio minuter. Byarna – de korta stötarna – ligger typiskt 1,3 till 1,6 gånger högre, och över kuperad terräng eller mellan hus kan de bli det dubbla. Det är byarna som fäller trädgårdsmöbler, vänder paraplyer och river loss takpannor, inte medelvinden. När du planerar något vindkänsligt är det alltså byvärdet du ska titta på.
Beaufortskalan, översatt till vardag
| m/s | Benämning | Så ser det ut |
|---|---|---|
| 0–0,2 m/s | Stiltje | Röken stiger rakt upp. Spegelblank vattenyta. |
| 0,3–1,5 m/s | Nästan stiltje | Röken driver svagt åt sidan. Vindflöjeln står stilla. |
| 1,6–3,3 m/s | Lätt bris | Du känner vinden i ansiktet. Löven prasslar. |
| 3,4–5,4 m/s | God bris | Löv och småkvistar rör sig hela tiden, flaggan sträcks ut. |
| 5,5–7,9 m/s | Frisk bris | Damm och löst papper virvlar upp. Småträd svajar. |
| 8,0–10,7 m/s | Styv bris | Lövträd börjar svaja. Vita gäss syns tydligt på sjön. |
| 10,8–13,8 m/s | Hård bris | Stora grenar rör sig. Paraplyet blir svårt att hålla. |
| 13,9–17,1 m/s | Kuling | Hela träd i rörelse. Motigt att gå mot vinden. |
| 17,2–20,7 m/s | Hård kuling | Kvistar bryts av. Kännbart motstånd att gå. |
| 20,8–24,4 m/s | Halv storm | Mindre skador på tak och skorstenar. |
| 24,5–28,4 m/s | Storm | Träd rycks upp med rötterna. Betydande byggnadsskador. |
| 28,5–32,6 m/s | Svår storm | Omfattande skador, sällsynt inne i landet. |
| ≥ 32,7 m/s | Orkan | Förödande. Mycket ovanligt i Sverige. |
Vinden är olika stark på olika höjd
Officiella mätningar görs tio meter över öppen mark. Nere vid marknivå bromsas luften av gräs, buskar och byggnader, så vid ansiktshöjd i en trädgård kan du känna av kanske två tredjedelar av den uppmätta vinden. Ute på en öppen sjö eller ett fält finns ingen sådan friktion – där får du hela prognosvärdet, och ofta lite till. Det är en av anledningarna till att samma dag kan kännas lugn i villakvarteret och besvärlig på bryggan.
Vad vinden gör med olika föremål
Ett torrt löv börjar röra sig redan runt 2 m/s och lyfter fritt vid 4. En tom aluminiumburk rullar iväg omkring 7 m/s. En lätt plaststol i en trädgård börjar vandra vid 12–14 m/s och kan välta helt vid 16. Ett paraply vänder sig typiskt mellan 13 och 15 m/s – därför känns kuling så tydligt i staden. Byggställningar, studsmattor och trampoliner är de vanligaste sakerna som lyfter under svenska höststormar, just för att de har stor yta i förhållande till vikt.
Vind och sjö hänger ihop
Vinden bygger vågorna, men inte direkt. Tre saker avgör hur hög sjön blir: vindstyrkan, hur länge det blåst, och hur långt vinden fått dra över öppet vatten – det som kallas stryklängd. 10 m/s över en liten insjö ger krabb, kort sjö på kanske en halvmeter. Samma 10 m/s över öppet hav i ett dygn kan bygga två till tre meter. Det är därför en prognos aldrig kan översättas rakt av från vindstyrka till våghöjd utan att veta var du befinner dig.
Prova själv
I visualiseraren kan du dra vindreglaget och se hur löv, gräs, träd och lösa föremål beter sig vid varje styrka – eller hämta dagens faktiska vind för din ort.
Visualisera vind