Ordlista: vädertermer förklarade

Vind

Vindbegreppen beskrivs mer utförligt i vindguiden, men här är de vanligaste termerna kortfattat.

m/s

Meter per sekund, standardenheten för vindhastighet i svenska prognoser. 1 m/s motsvarar 3,6 km/h.

Knop

Nautisk enhet för hastighet, 1 knop = 1 nautisk mil per timme ≈ 0,514 m/s. Vanlig till sjöss och inom flyget.

Byvind

Kortvariga, kraftigare vindutbrott som varar några sekunder. Ofta 30–60 procent högre än medelvinden.

Medelvind

Vindhastigheten uppmätt eller beräknad som medelvärde över en period, vanligen 10 minuter.

Beaufort

En äldre skala i 13 steg (0–12) som beskriver vindstyrka utifrån dess synliga effekter, från lugnt till orkan.

Kuling

Vindstyrka med medelvind på minst 14 m/s (Beaufort 7–8), en gräns som ofta avgör om fritidsbåtar bör stanna i hamn.

Storm

Vindstyrka med medelvind på minst 25 m/s (Beaufort 10–11).

Orkan

Vindstyrka med medelvind på minst 33 m/s (Beaufort 12), den högsta nivån på Beaufortskalan.

Vågor

Signifikant våghöjd

Medelhöjden av den högsta tredjedelen av vågorna under en period. Enstaka vågor kan bli nästan dubbelt så höga. Se vågguiden.

Våglängd

Avståndet mellan två på varandra följande vågtoppar. Avgör tillsammans med båtens längd hur sjön upplevs ombord.

Dyning

Långa, jämna vågor som fortplantar sig från väder långt bort, ofta utan lokal vind på plats.

Stryklängd (fetch)

Den fria vattensträcka vinden fått verka över. Längre stryklängd ger, tillsammans med vindstyrka och varaktighet, högre vågor.

Sjötillstånd

En samlad beskrivning av vågornas höjd, längd och riktning i ett havsområde vid en given tidpunkt.

Nederbörd

mm nederbörd

Millimeter nederbörd motsvarar liter vatten per kvadratmeter, oavsett om det faller som regn eller snö. Se regnguiden och snöguiden.

Nederbördsintensitet

Hur mycket nederbörd som faller per tidsenhet, vanligen mm per timme. Avgör om regn upplevs som duggregn eller skyfall.

Nederbördssannolikhet

Sannolikheten att mätbar nederbörd faller på en given plats under en angiven period, inte hur stor andel av tiden eller ytan som blir blöt.

Snöns vattenekvivalent

Hur mycket vatten ett snölager motsvarar om det smälts, vilket avgör snöns vikt oavsett hur djup den ser ut. Se snöguiden.

Luft och temperatur

hPa / lufttryck

Hektopascal, enheten för lufttryck. Normalt lufttryck vid havsytan ligger nära 1013 hPa.

Front

Gränszonen mellan två luftmassor med olika temperatur och fuktighet, ofta förknippad med väderomslag och nederbörd.

Högtryck

Ett område med förhöjt lufttryck, vanligen förknippat med sjunkande luft, klart väder och lugna vindar.

Lågtryck

Ett område med sänkt lufttryck, vanligen förknippat med stigande luft, moln, nederbörd och starkare vindar.

Daggpunkt

Temperaturen luften måste kylas till för att bli mättad med vattenånga och bilda kondens, till exempel dimma eller dagg.

Relativ luftfuktighet

Hur nära luften är mättnad med vattenånga vid rådande temperatur, angivet i procent.

Vindkyla

Hur mycket kallare kroppen upplever att det är på grund av att vind river bort det isolerande varma luftlagret vid huden. Se vindkyleguiden.

Apparent temperatur

Den upplevda temperaturen efter att hänsyn tagits till faktorer som luftfuktighet, vind och solinstrålning. Se temperaturguiden.

Dimma / dis

Kondenserad vattenånga nära marken som ger sikt under 1 km (dimma) respektive 1–10 km (dis). Se dimmaguiden.

Sikt

Det längsta avståndet ett tydligt urskiljbart föremål kan ses på, ett viktigt mått vid dimma, snöfall och kraftigt regn.

Molnbas

Höjden över marken där moln börjar bildas, avgörande bland annat för flygtrafik och sikt i höjdlägen.

Prognoser

UV-index

En skala för styrkan på solens ultravioletta strålning, där högre värden innebär snabbare risk för solbränna.

Konvektion

Vertikal luftrörelse som uppstår när uppvärmd luft nära marken stiger, vilket kan bygga upp åskmoln och skurar.

CAPE

Convective Available Potential Energy, ett mått på hur mycket energi som finns tillgänglig för konvektion. Höga värden ökar risken för kraftig åska.

Prognosmodell (ECMWF/GFS/HARMONIE)

Datorprogram som beräknar atmosfärens framtida tillstånd. ECMWF (europeiskt) och GFS (amerikanskt) är globala modeller, HARMONIE är en högupplöst nordisk modell.

Ensembleprognos

En uppsättning av flera prognoskörningar med små variationer i utgångsläget, använd för att uppskatta osäkerheten i en prognos. Se prognosguiden.

Varför används både m/s och knop i Sverige?

Meter per sekund är standard i landbaserade prognoser, medan knop är den internationella standarden till sjöss och inom flyget. Båda förekommer därför parallellt.

Vad är skillnaden mellan lufttryck och vind?

Lufttryck driver vinden: luft strömmar från högtryck mot lågtryck, och ju tätare tryckskillnaden ligger geografiskt, desto hårdare blåser det.

Är CAPE samma sak som risk för åska?

Inte riktigt. Högt CAPE-värde betyder att mycket energi finns tillgänglig om konvektion väl kommer igång, men det behövs också en utlösande mekanism, till exempel en front eller markuppvärmning, för att åska faktiskt ska bildas.