Snö: från millimeter nederbörd till centimeter snö

När meteorologer talar om nederbörd menar de alltid vattnets mängd, oavsett om det faller som regn eller snö. En millimeter nederbörd är en liter vatten per kvadratmeter, och det gäller lika mycket för snö som för regn – snön smälts helt enkelt om innan mätningen räknas. Det är därför en prognos kan ange "5 mm nederbörd" för ett snöfall utan att direkt säga hur många centimeter det blir liggande på marken.

Kopplingen mellan vatteninnehåll och snödjup kallas ofta snö-till-vatten-förhållandet, eller ratio. En vanlig tumregel är 1:10 – det vill säga att en millimeter vatten motsvarar en centimeter snö. Men det är bara ett genomsnitt, och i praktiken varierar förhållandet kraftigt beroende på temperatur och snöns struktur.

Varför samma nederbörd ger olika snödjup

Snöns densitet avgörs främst av temperaturen i det moln där kristallerna bildas och i luften de faller genom. Är det riktigt kallt, gärna under −10 °C, bildas lätta, väl förgrenade kristaller med mycket luft mellan flingorna. Sådan snö kan ge ett förhållande på 1:15 eller till och med 1:20 – fem millimeter nederbörd blir då 7,5 till 10 centimeter fluffig pudersnö.

Ligger temperaturen i stället nära noll, vilket är vanligt i södra och mellersta Sverige under stora delar av vintern, smälter kristallerna delvis på vägen ner och klumpar ihop sig till stora, våta flingor. Den snön packar sig tätt redan när den landar, och förhållandet kan krypa ner mot 1:5. Samma fem millimeter nederbörd blir då bara två och en halv till tre centimeter tung, blöt snö – men den snön väger ändå lika mycket per kvadratmeter som den lätta pudersnön hade gjort, eftersom vattenmängden är densamma.

Snöns vikt på taket

Det som spelar roll för ett tak är inte antalet centimeter utan vikten, och där är vatteninnehållet det som räknas rakt av. Nyfallen, torr snö väger ungefär 50–150 kilo per kubikmeter. Snö som packats av vind eller legat några dagar och satt sig väger typiskt 200–350 kilo per kubikmeter. Blötsnö, och i synnerhet snö som delvis smält och sedan frusit till is, kan väga 500 kilo per kubikmeter eller mer – nästan lika mycket som vatten själv (1000 kg/m³).

Det förklarar varför tjugo centimeter nyfallen pudersnö sällan oroar en byggnadsingenjör, medan tjugo centimeter blötsnö efter ett par plusgrader kan närma sig gränsen för vad ett äldre plåttak eller en carport är dimensionerad för. Som grov jämförelse: ett lager på 20 cm torr nysnö väger i storleksordningen 20–30 kg per kvadratmeter, medan samma djup blötsnö kan väga 80–100 kg per kvadratmeter eller mer.

Blötsnö, trädfall och strömavbrott

Blötsnö är också den snötyp som oftast orsakar trädfall och strömavbrott, trots att den sällan ger de djupaste snölagren. Den fastnar och klumpar sig på grenar och ledningar på ett sätt som torr, pudrig snö inte gör – den senare blåser eller silar helt enkelt av. När blötsnö dessutom följs av frost och fryser fast blir belastningen på grenar och elledningar särskilt stor, och det är då man ser de mest omfattande skogsskadorna och avbrotten i eldistributionen.

Vind förstärker effekten ytterligare genom att lägga en extra sidokraft på redan tyngda grenar. Det är kombinationen av blötsnö och en frisk bris, snarare än ett extremt snödjup i sig, som ligger bakom de flesta stormrelaterade elavbrotten i svensk vinter. Mer om vindens krafter finns i vindguiden.

Snöbyar, snöfall och snödrev

Precis som med regn skiljer meteorologer på organiserat snöfall, som kommer från ett sammanhängande frontsystem och kan pågå i timmar med jämn intensitet, och snöbyar, som är kortvariga och ofta intensiva urladdningar ur enskilda molntorn. Snöbyar kan ge kraftig, tät nederbörd och nästan noll sikt under några minuter, för att sedan klarna helt – ett mönster som är vanligt i luftmassor som passerar öppet vatten, till exempel över Vänern eller Östersjön vid nordliga vindar tidigt på vintern.

Snödrev är ett annat fenomen och innebär inte nytt snöfall alls, utan att redan liggande snö blåser upp och rör sig längs marken. Vid tillräckligt hög vindstyrka, gärna över 10–12 m/s i öppen terräng, kan snödrev ge lika dålig sikt som ett kraftigt snöfall, samtidigt som SMHI:s nederbördsradar inte visar någon nederbörd alls – all snö som virvlar har redan fallit tidigare.

Vad det betyder för väglaget

För trafiken är det sällan de rena centimetertalen som avgör hur farligt väglaget blir, utan kombinationen av temperatur och nederbördstyp. Snö vid runt 0 °C som packas av trafik blir blank och mycket hal is inom loppet av någon timme. Torr snö vid tydligt minusgrader ger ofta bättre friktion eftersom kristallerna inte smälter och packas till is på samma sätt. Det snabba växlingen mellan plus- och minusgrader, vanlig under höst och vår, är därför ofta farligare än ett stabilt, kallt snöfall.

Håll också koll på om prognosen anger nederbördsmängd i millimeter eller centimeter snö – många väderappar räknar om automatiskt med ett antaget förhållande på 1:10, vilket vid blötsnö kan underskatta hur tung snön blir, och vid mycket kall pudersnö kan underskatta hur djup den blir.

Varför blir prognosens snödjup ibland helt fel?

De flesta modeller räknar om nederbörd till snödjup med ett schablonförhållande, ofta 1:10. Ligger den faktiska temperaturen nära noll blir snön tyngre och tunnare än beräknat; är det ovanligt kallt blir den lättare och djupare än beräknat.

Hur vet jag om taket är i riskzonen?

Titta på vikten snarare än djupet. Som mycket grov tumregel börjar man vara uppmärksam vid ungefär 30–50 kg snölast per kvadratmeter på äldre eller lätta konstruktioner, men exakt gräns beror på byggnadens dimensionering – vid osäkerhet, skotta eller kontakta en fackman.

Varför fastnar snö på vissa träd men inte andra?

Barrträd med tät krona fångar mer blötsnö än lövträd utan löv, och grenar med bred, platt yta samlar mer snö än smala grenar. Det är därför gran- och tallskog ofta drabbas hårdast av snöbrott vid blötsnö.

Är snödrev farligare än nyfallen snö?

Det kan ge sämre sikt eftersom det uppstår snabbt och ofta i redan blåsigt väder, och det syns inte på nederbördsradarn. Kombinationen av dålig sikt och hård vind gör snödrev till en underskattad risk i öppen, platt terräng.

Testa gärna att ställa in olika temperaturer och nederbördsmängder i visualiseraren för att se hur snötypen förändras från lätt pudersnö till tung blötsnö.